I Svenska litteratursällskapets arkiv har ordspråken lagrats sedan traditionsinsamlingen startade i mitten av 1880-talet. Den aktivaste insamlaren var folkmåls- och ortnamnsforskaren Väinö Solstrand (1882–1940). Han tilldelades sitt första insamlingsstipendium vid Svenska litteratursällskapets styrelses majmöte 1907 och kompletterade därefter under flera års fältresor litteratursällskapets ordspråkssamlingar. När SLS engagerade redaktörer för arbetet med materialutgåvan Finlands svenska folkdiktning föreslogs Solstrand bli utgivare av volymen med ordspråk. I egenskap av landsmåls- och ortnamnsforskare ansågs han kompetent att tackla de utgivningsproblem ett traditionsmaterial på gränsområdet mellan filologi och folkloristik krävde. År 1923 utkom Finlands svenska folkdiktning III Ordstäv. En fjärdedel av materialet i boken kommer ur Solstrands egna samlingar, men även många andra insamlare gjorde stora insatser på området. Särskilt bör V.E.V. Wessman, ibland kallad ”Svenskfinlands genom tiderna mesta traditionsinsamlare” omnämnas.
Insamling genom tävlingar
Fyrtio år senare, på 1960-talet, fortsatte Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv (grundat 1937) samla ordspråk under uppropet ”Kasta inte bort gammal mans ordspråk”, som Kurt Zilliacus och Olav Ahlbäck hade utarbetat 1961. Insamlingstävlingen blev en stor framgång och antalet nya varianter i arkivet ökade ytterligare 1962 när man i samarbete med Nordiska föreningsbanken och Finska litteratursällskapet ordnade en tävling om ordspråk, vitsar och anekdoter med pengar som tema.
Båda 1960-talssamlingarna har registrerats på kartotekskort och ordnats typologiskt och tematiskt i ett stort register. Materialet har alltså på arkivet varit tillgängligt för forskare och arkivbesökare, men har hittills inte presenterats i bokform. Också Finlands svenska folkdiktning III är slutsåld sedan länge.
Bok och databas
Allmänt intresse och kontinuerlig efterfrågan gjorde att det kändes angeläget att göra materialet åtkomligt på ett nytt sätt. Med början 2001 började jag arbetet med att kategorisera och systematisera de stora samlingarna med tanke på utgivning i någon form.
Ordspråken i SLS arkiv presenteras i år i form av en populär materialutgåva som senare kommer att kompletteras med en databas på SLS webbplats. Boken Många krokar i långdansen, som utkommer i augusti, presenterar finlandssvenska ordspråk ur 141 samlingar, upptecknade mellan 1880 och 2005. Även material ur Folkmålskommissionens samlingar (1928–1974) ingår.
Det äldsta materialet har alltså tidigare publicerats i Finlands svenska folkdiktning (FSFD). Vid utgivningen redigerade emellertid Solstrand sitt material en hel del och ordspråken i FSFD III avviker därför ofta från de ursprungliga arkivuppteckningarna, som används i den nya boken.
Materialet är tematiskt indelat i 41 grupper, med inspiration från kategoriseringen i den svenska ordspråksutgivaren Fredrik Ströms storverk Svenska ordspråk (1929). Här ingår allt från ordspråk om Gud, djävulen, kyrkan och helvetet till talesätt om yrkesgrupper, rikedom och fattigdom, laster och dygder, kärleken och livsloppet, levnadsregler, ordspråk om kroppen, sinnena, kläderna, maten och djuren. Utgåvan kan användas som uppslagsverk när man söker talesätt om olika ämnen, eller vill ta reda på hur ett visst ordspråk använts på olika orter i Svenskfinland.
Lönnrot, Topelius och Bibeln
Ordspråken återges i den form upptecknaren eller meddelaren har använt. Dialekten på en och samma ort kan alltså av olika sagesmän ha angetts på varierande sätt. Om en meddelare har gett sin text en förklaring har denna återgetts i boken.
Dialekten på en och samma ort kan av olika sagesmän ha angetts på varierande sätt.
För att läsaren ska få en uppfattning om vilka texter som hör till det verkligt gamla beståndet har för ordspråken angetts en eventuell motsvarighet i Christofer Larsson Grubbs stora utgåva Penu Proverbiale... Swenska Ordseeder och Lährespråk vars första upplaga utkom 1665, samt ett supplement till boken utarbetat av jur.stud. Lars Törning 1677. I boken finns också utmärkta de ordspråk som Elias Lönnrot översatte från finska till svenska i tidskriften Suomi (1841). Samma sak gäller ordspråk som finns i Zacharias Topelius Boken om Vårt Land.
I boken anges också vilka ordspråk som är hämtade ur Bibeln. En del allmänna talesätt har ordagrann motsvarighet i äldre utgåvor av Bibeln, men texterna kan också i den muntliga traditionen ha varierats en hel del och t.o.m. fått en ny betydelse.
I kommentardelen av boken berättas om insamlingen av ordspråk i Svenskfinland, om genrens internationella sida och dess liv i dagens Svenskfinland.
Ordspråk används fortfarande
Ordspråken är ingen död genre. Många talesätt används fortfarande i både tal och skrift. Wolfgang Mieder, en av dagens mest produktiva ordspråksforskare, har konstaterat att ordspråken i dag används som slagord i reklam och rubriker i tidningspressen. Ofta har texterna karaktären av ”antisprichwörter” (”antiordspråk”), d.v.s. de har parodierats eller förvrängts för att uppnå en humoristisk effekt. (T.ex. Den som spar han har, men inte så roligt.)
Den finska ordspråksforskaren Outi Lauhakangas har i sin tur märkt att de traditionella talesätten har en viktig roll i kommunikationen på sociala medier. Då nätdiskussionen hettar till ger ett välfunnet ordspråk möjlighet till nyanserad replikering som bryter udden av en alltför skarpt uttryckt åsikt.
Då nätdiskussionen hettar till ger ett välfunnet ordspråk möjlighet till nyanserad replikering som bryter udden av en alltför skarpt uttryckt åsikt.
Nyare enkäter visar att många ordstäv fortfarande lever kvar i ungdomars dagliga tal. När Radio Extrem våren 2017 gjorde en webbförfrågan om ”lokala talesätt som skymfar grannstaden” ingick i svarskommentarerna en hel del nya ordvändningar, men också överraskande många ålderdomliga varianter.
I dag kan man på internet ta del av flera stora databaser med ordspråk och talesätt. Det saluförs också en mängd böcker där ordspråkens innehåll analyseras på ett mer eller mindre lärt sätt eller där ordspråken presenteras som en källa till underhållning.
Många krokar i långdansen koncentrerar sig uttryckligen på hur man i Svenskfinland genom tiderna använt liknelser, talesätt och ordspråk. I den databas som planeras läggas ut på www.sls.fi våren 2018 blir det möjligt att i ett större material göra kombinerade sökningar, t.ex. på ämnesord – uppteckningsort.
Många krokar i långdansen. Finlandssvenska ordspråk och talesätt. Utg. Carola Ekrem. Svenska litteratursällskapet i Finland. SSLF 809. (Boken utkommer i augusti.)