Arkiv
När undertexten inte märks – då har Frej Grönholm lyckats med sitt hantverk
Frej Grönholm rör sig mellan flera språklandskap i sitt arbete som undertextare – och berättar om de utmaningar och avvägningar han ställs inför.
Anders Westerlund: ”I rollen som språkpolis blir man aldrig arbetslös”
Lektorn i svenska och litteratur Anders Westerlund påminner om att skrivkunnighet är mer än stavning. Det framgår också i hans doktorsavhandling om essäskrivande i gymnasiet.
Användarnas respons är guld värd för en ensam ordboksredaktör
Användarna bidrog med både nya ord och viktiga förbättringar i Stora finsk-svenska ordbokens uppdatering i november 2025.
Att förstå författningsspråk – en utmaning för de flesta
Språket i lagtext ska vara tydligt och begripligt, men många läsare upplever motsatsen. Maria Fremer och Lieselott Nordman har undersökt varför.
Asterix på grondsprååtsi
Seriealbumet Reiså yvi Atlanten är ett lyckat dokument på en levande ldialekt, skriver språkforskaren Martin Persson.
Finskläraren Pia Koskinen: ”Tvåspråkighet är inte detsamma som dubbelt enspråkig”
Pia Koskinen arbetar som modersmålslärare i finska i Västerås i Sverige. Genom sina elever har hon fått en ny förståelse för vad det innebär att vara tvåspråkig.
Under det senaste decenniet har attityderna till karelskan förändrats
En ny undersökning visar att attityderna till det karelska språket är mer positiva än för tio år sedan.
Morjens och mojn – ett hej med historia
För många finlandssvenskar är morjens mer än en hälsning. Ordet har dessutom nära släktingar i både Danmark och Tyskland.
Både … och – regler och fallgropar
Både … och är ett av svenskans mest självklara uttryck. I Språkbruks miniserie reder Monica Äikäs ut hur det används – och varför det finns konstruktioner som liknar det, men inte fungerar på samma sätt.
Ingegerd Nyström 1941–2025
Nordisten och språkforskaren Ingegerd Nyström, tidigare ordförande för föreningen Estlandsvännerna, har gått bort.